Väktaren kör två gånger per kväll. Ändå träffar ingen rätt.

Vet vilka trapphus som faktiskt behöver er

Trapphus, källargångar och cykelrum blir samlingsplatser när vädret driver hänget inomhus. Med kontinuerlig mätning kan ni se var och när aktiviteten uppstår – och rikta ronderingen dit i stället för att köra på rutin.

Röklukt i trapphuset. Fimpar i trappan. Rizzlapapper och solroskärnor i cykelrummet. Bovärden ser spåren dagen efter. Hyresgästerna hör av sig när det blir för mycket. Väktaren ronderar enligt schema.

Men ingen vet riktigt när hänget faktiskt sker.

Det gör att bostadsbolaget lätt hamnar i ett reaktivt arbetssätt: fler ronder där problemen redan är kända, samtidigt som nya adresser kan utvecklas utan att någon märker det.

 

pexels-reeshav-das-2153705165-33892425
Två ungdomar står och pratar vid ett fönster inomhus.

Förstå utmaningen med ungdomshäng i trapphus

Det börjar sällan med en stor incident. Det börjar med lukt, spår och återkommande störningar.

När det är kallt, mörkt eller regnigt söker sig ungdomshäng ofta inomhus.

Trapphus, tvättstugor, cykelrum och källargångar erbjuder precis det som behövs: värme, tak över huvudet och ibland god uppsikt över området.

Ett bostadsbolag beskrev hur ett regnigt sommardygn flyttade hänget in i tvättstugan:

”Där är det varmt och det finns en bänk man kan sitta på, och bra utkiksmöjlighet över området.”

Det mesta är inte dramatiskt. Men över tid blir konsekvenserna tydliga.

Rökning i trapphus. Skräp. Skadegörelse på dörrar och skalskydd. Brandlarm som utlöses. Hyresgäster som störs och till slut slutar rapportera eftersom de upplever att inget förändras.

I en fastighet utlöstes två brandlarm på en vecka efter rökning i en nödutgångstrappa.

Samtidigt är problemet svårt att läsa av.

Till skillnad från en skolgård finns det ingen självklar tidpunkt då ett trapphus ska vara tomt. Under dagen blandas avvikande aktivitet med helt normal trafik från boende.

Det är först när mönstret ses över tid – ofta från sen eftermiddag och framåt – som skillnaden blir tydlig.

  • Aktiviteten syns ofta först genom lukt, skräp eller klagomål
  • Hyresgäster rapporterar inte allt som händer
  • Vanlig boendetrafik gör det svårt att bedöma enstaka observationer
  • Problemen kan flytta mellan adresser och utrymmen
  • Fasta ronder visar bara vad väktaren råkade se just då

Varför fler ronder sällan räcker

Ni behöver inte nödvändigtvis fler resurser. Ni behöver bättre riktning.

De flesta bostadsbolag har redan gjort mycket. Skalskydd har förstärkts. Tvättstugor har fått begränsade öppettider. Väktarronder har utökats. På vissa platser har kameror satts upp – och ibland förstörts.

Ändå återkommer problemen.

En förvaltare beskrev dilemmat så här:

”Har vi mycket störningar på en plats ser vi till att väktarna är där mer. Men vad händer då på de platser där väktarna inte är? Och rapporterar inte hyresgästerna får vi inte veta det.”

Det innebär att resurserna koncentreras till de platser som redan är kända. Men frånvaron av klagomål betyder inte nödvändigtvis frånvaro av problem.

Den interna statistiken ger heller inte alltid hela bilden:

”Vi är för dåliga på rapportering. Tittar man i statistiken händer det inte så mycket hos oss. Den är inte helt överensstämmande med verkligheten.”

Det är där kontinuerlig mätning fyller ett annat behov än fler ronder.

Den visar vad som händer mellan besöken.

 

 

Vårt arbetssätt

Från fasta ronder till mätbar aktivitet

Mät de utrymmen ni misstänker och lär er hur de faktiskt används.

Olika utrymmen behöver mätas på olika sätt.

I ett trapphus kan ljudnivå vara relevant. I en källargång kan rörelse vara mer användbart. I ett låst teknikutrymme kan ljus avslöja att någon varit där. På en förrådsdörr kan en magnetkontakt visa när den öppnas.

Sensorerna är batteridrivna och kan monteras med tejp eller skruv utan nätverksuttag eller fast el. Under de första en till två veckorna skapas ett normalläge för varje plats.

En tvättstuga har ett helt annat naturligt mönster än ett låst cykelrum.

Det viktiga är därför inte aktivitet i sig – utan aktivitet som avviker från vad som normalt händer på just den platsen och vid just den tiden.

 

Lär känna platsens normala mönster
Varje utrymme beter sig olika

Två personer som pratar i tvättstugan klockan 18 kan vara helt normalt.

Samma ljudnivå i ett låst cykelrum klockan 02 kan vara något helt annat.

Sensorerna används därför inte med samma gränsvärde överallt, utan kalibreras efter platsens faktiska användning.

 

Få larm när mönstret bryts
Reagera på avvikelsen – inte på varje rörelse

När aktivitet avviker från det normala kan ett larm skickas till exempelvis bovärd, jour eller väktarbolagets larmcentral.

Mätvärden följer med så att mottagaren kan bedöma om en insats behövs.

 

Rikta ronderingen bättre
Lägg väktartiden där problemet faktiskt finns

Efter en tids mätning blir det möjligt att se vilka adresser, veckodagar och tider som återkommer.

Då kan ronderingen riktas om från fasta rundor i hela beståndet till de platser där aktiviteten faktiskt är hög.

 

Se det som aldrig blir en felanmälan
Lägesbilden behöver inte vara beroende av att en hyresgäst ringer

Vissa störningar rapporteras direkt.

Andra gör det inte.

Genom att mäta aktivitet kan bostadsbolaget fånga återkommande mönster även på adresser där hyresgästerna har slutat anmäla eller där problemet ännu inte blivit tillräckligt stort för att någon ska reagera.

 

Följ effekten av trygghetsåtgärder
Se om problemet minskar eller flyttar

När ni förändrar ett skalskydd, begränsar tillgången till ett utrymme eller ökar vuxennärvaron kan ni fortsätta mäta med samma metod.

Då ser ni om aktiviteten faktiskt försvinner – eller om den bara flyttar till nästa trapphus.

 

Prioritera investeringarna bättre
Byt inte dörrar i hela området för säkerhets skull

När ni ser vilka adresser som verkligen återkommer kan större åtgärder riktas dit först.

Mätdata kan ge ett bättre underlag för beslut om exempelvis skalskydd, passersystem, dörrar eller kamerabevakning.

 

 

Mät aktiviteten utan kameror i boendemiljön

Ni behöver veta att något händer – inte vem som är där.

I trapphus och andra gemensamma delar av bostaden är integritet särskilt viktigt.

Sensorerna är därför utformade för att mäta själva miljön, inte människorna.

  • En ljudsensor mäter exempelvis ljudnivå i decibel. Den spelar inte in samtal.

  • En rörelsesensor registrerar rörelse. Den identifierar inte personen som rör sig.

  • En magnetkontakt registrerar att en dörr öppnas eller stängs.

  • Inga bilder behöver tas och inget inspelat ljud behöver sparas.

Det gör det möjligt att skapa en lägesbild i boendemiljöer där en kamera kan vara betydligt mer integritetskänslig.

Ni mäter att platsen används och när – inte vilka människor som använder den.

Vanliga frågor

Vad våra kunder säger

Kommuner och fastighetsbolag runt om i Sverige använder Collactivate AB för att omvandla vaga observationer till konkret underlag som går att agera på.

Det här gör att vi kan använda våra resurser mycket mer kostnadseffektivt.
Rikard Fogelström
Trygghetssamordnare på Eslövs kommun
Resultatet har gett minskad häng, nedskräpning, skadegörelse och störning av ordning,
Johan Kronbäck
Teknisk förvaltare på Kristianstad kommun
För oss handlar trygghetsarbetet om att använda resurserna på rätt sätt. Med Collactivate får vi en plattform som gör det lättare att se var behoven finns och följa upp våra insatser
Filip Högfeldt
Säkerhetssamordnare på Falkenbergs kommun

Vet ni vilka adresser som faktiskt är utsatta?

Boka en genomgång med oss. Tillsammans går vi igenom beståndet, de utrymmen där ni redan har problem och de platser där ni saknar lägesbild – och väljer ut de mätpunkter som kan ge störst effekt.