Någon sover i entrén. Frågan är hur ofta – och varför just där.

Förstå när en plats börjar användas för övernattning

Entréer, nedgångar och passager i city används ibland som sovplatser. Genom att mäta återkommande aktivitet kan ni se vilka platser och nätter som faktiskt sticker ut – och använda underlaget för rätt åtgärd.

Otillåten övernattning är sällan i första hand en ordningsfråga. Ofta handlar det om människor som söker skydd mot väder och kyla.

För fastighetsägaren uppstår ändå ett konkret ansvar för platsen: entréer blockeras, städning behöver göras, hyresgäster påverkas och vissa fynd kan behöva hanteras varsamt.

Utmaningen är att veta om det handlar om en enstaka natt – eller om samma plats återkommer om och om igen.

pexels-timur-weber-9533311
Poor man sleeping on the street, horizontal

Förstå utmaningen med otillåten övernattning

Det handlar oftast om skydd mot väder – men konsekvenserna hamnar hos fastighetsägaren.


De platser som används är sällan slumpmässiga.
Det är entréer under tak, nedgångar, rulltrappor, passager, hissmaskinrum eller andra utrymmen som erbjuder värme, tak och avskildhet.

En förvaltare läste upp en väktarrapport från klockan 02:56 där en person låg och sov utanför en entré och väktaren hade aktiverat en ljudenhet på låg nivå. I många bostadsfastigheter upptäcks situationen först efteråt. Morgonronden ser spår efter natten snarare än själva händelsen.

Konsekvenserna är ofta praktiska snarare än dramatiska: städning, nedskräpning och ibland fynd som kräver särskild hantering, exempelvis sprutor eller kanyler.

En förvaltare beskrev samtidigt hur den typen av fynd lätt försvinner ur statistiken:

”Det är ju direkta trasiga saker som rapporteras, inte sånt.”

Det innebär att den interna lägesbilden riskerar att underskatta problemet. Samtidigt finns en annan effekt som är svårare att mäta.

Hyresgäster, besökare eller kunder kan börja undvika vissa entréer eller välja en annan väg in.

En butik kan öppna på morgonen med någon liggande utanför.

  • Händelser upptäcks ofta först vid morgonronden
  • Alla fynd och störningar rapporteras inte
  • Samma skyddade platser kan återkomma natt efter natt
  • Hyresgästers och besökares beteende kan förändras utan att det syns i statistiken
  • Problemet ligger ofta i gränslandet mellan fastighetsförvaltning, kommun och sociala insatser

Varför fler utryckningar sällan löser problemet

Väktaren kan hantera situationen för stunden – men sällan orsaken.


När en väktare kommer till platsen kan personen ofta uppmanas att lämna.
Sedan tar mandatet vanligtvis slut.

En förvaltare beskrev det så här:

”De får inte göra så mycket. De får be dem gå därifrån. Om de inte gör det kan de inte göra så mycket mer.”

Polisen är sällan rätt långsiktig resurs för den här typen av situation. Och även om personen lämnar platsen finns inget som hindrar att samma situation uppstår nästa natt – eller några meter bort.

Till det kommer frågan om rådigheten.

Ytan utanför en entré tillhör inte alltid fastighetsägaren. Den kan vara kommunal mark eller ligga på annan parts ansvar. En förvaltare som ville förändra en passage genom att flytta blomsterlådor upptäckte exempelvis att åtgärden krävde stadens godkännande.

Det gör att problemet sällan löses med mer bevakning.

Ofta krävs i stället små förändringar i platsen, samverkan med andra aktörer och bättre kunskap om när situationen faktiskt uppstår.

Vårt arbetssätt

Mät mönstret innan ni väljer åtgärd

Börja med de platser som återkommer och ta reda på hur ofta de faktiskt används.


Sensorer kan placeras i de utrymmen där problemet brukar uppstå.
En rörelsesensor kan registrera aktivitet i en nedgång eller passage under de tider då platsen normalt är tom. En magnetkontakt kan visa om en dörr öppnas under natten. I ett låst eller normalt mörkt utrymme kan ljus vara en indikator på att någon befinner sig där.

Poängen är inte att identifiera personen.

Poängen är att förstå om platsen används återkommande, när det sker och om mönstret förändras över tid.

Lär känna platsens normalbild
En passage klockan 15 är något annat än samma passage klockan 03

Under en inledande kalibreringsperiod skapas en bild av vad som är normalt på varje plats.

Därefter kan ni se när aktiviteten återkommer under tider då platsen normalt är tom eller nästan tom.

Skilj enstaka händelser från ett mönster
Ta reda på om problemet verkligen återkommer

En natt säger väldigt lite.

Flera veckors mätning kan däremot visa om samma nedgång används varje helg, om situationen främst uppstår vid kyla eller om det rör sig om enstaka händelser.

Det är den skillnaden som avgör vilken åtgärd som är rimlig.

Använd data för fysiska åtgärder
Förändra platsen där behovet faktiskt finns

När ett återkommande mönster är tydligt kan ni bedöma om en fysisk förändring är motiverad.

Det kan exempelvis handla om förändrad belysning, möblering, avsmalning av en passage eller annan utformning av ytan.

Mätningen ger ett underlag för varför förändringen behövs.

Ta med ett konkret underlag till staden
Samverka när åtgärden ligger utanför er egen rådighet

När marken eller platsen inte är er behöver lösningen ofta tas fram tillsammans med kommunen eller annan markägare.

Att kunna visa vilka nätter, tider och hur ofta problemet återkommer ger ett tydligare underlag än en allmän beskrivning av att ”det brukar ligga någon där”.

Ge sociala verksamheter bättre lägesbild
Använd informationen för mer än avvisning

Om samma platser används återkommande kan underlaget även vara relevant i dialog med socialförvaltning eller andra sociala aktörer.

Sensorerna identifierar inte individer, men de kan hjälpa till att visa var och när behovet verkar återkomma.

Följ om åtgärden hjälpte
Se om situationen löstes eller flyttade

Efter en fysisk förändring eller annan insats kan samma mätning fortsätta.

Då ser ni om aktiviteten minskade på platsen – och med flera mätpunkter även om den började återkomma någon annanstans.

Mät platsen – inte människan

Människor i utsatthet ska inte behöva identifieras för att ni ska förstå hur platsen används.

Sensorerna registrerar aktivitet i ett utrymme.

En rörelsesensor visar att någon rör sig där. En kontaktsensor visar att en dörr öppnas. Ingen kamera behöver användas och inget samtal behöver spelas in. Syftet är inte att följa individer eller bygga en bild av vem som vistas på platsen.

Det ni behöver veta är betydligt enklare:

Används den här platsen återkommande på ett sätt som kräver en åtgärd?

Vanliga frågor

Vad våra kunder säger

Kommuner och fastighetsbolag runt om i Sverige använder Collactivate AB för att omvandla vaga observationer till konkret underlag som går att agera på.

Det här gör att vi kan använda våra resurser mycket mer kostnadseffektivt.
Rikard Fogelström
Trygghetssamordnare på Eslövs kommun
Resultatet har gett minskad häng, nedskräpning, skadegörelse och störning av ordning,
Johan Kronbäck
Teknisk förvaltare på Kristianstad kommun
För oss handlar trygghetsarbetet om att använda resurserna på rätt sätt. Med Collactivate får vi en plattform som gör det lättare att se var behoven finns och följa upp våra insatser
Filip Högfeldt
Säkerhetssamordnare på Falkenbergs kommun

Vet ni vilka delar av era garage som blir problematiska när kylan kommer?

Boka en genomgång med oss. Tillsammans går vi igenom era parkerings- och cykelgarage, var problemen brukar återkomma och vilka mätpunkter som kan ge en tydligare lägesbild innan nästa säsong är i full gång.