Du ser vad som hänt på måndag morgon.
Vet vilka kvällar skolgården faktiskt behöver er
De flesta kvällar är lugna. Några slutar med krossat glas, skräp och skadegörelse. Med rätt lägesbild kan ni se skillnaden medan det fortfarande går att agera.
Skol- och förskolegårdar är naturliga samlingsplatser på kvällar och helger. De flesta som vistas där gör inget fel. Utmaningen är att veta när ett vanligt ungdomshäng börjar utvecklas till något annat – innan personalen möts av skadorna nästa morgon.
Förstå utmaningen med ungdomshäng på skolgårdar
Ungdomarna är sällan problemet. Det är de få kvällarna som spårar ur som kostar.
Fimpar under vindskyddet. Tomburkar i sandlådan. Klotter på fasaden. En krossad ruta vid entrén. Ibland lustgaspatroner.
Det är vad personalen möts av när de kommer tillbaka till skolan. Men då saknas den viktigaste informationen: När hände det? Hur många var där? Hur länge pågick aktiviteten?
Skolgården är samtidigt en plats där ungdomar får vara utanför skoltid. Målet är därför inte att reagera på varje grupp som samlas.
Som en kommunal säkerhetssamordnare uttryckte det:
”Skolan är ju en plats där man faktiskt får vara utanför skoltid. Det är just skadegörelsen man inte vill ha.”
Utmaningen är att skilja de vanliga kvällarna från dem där risken för problem ökar.
Och kostnaderna kan bli betydande. En kommun beskriver skärmtak i glas som går sönder ungefär en gång om året till en kostnad av omkring 120 000 kronor. En annan räknade 103 krossade rutor på en enda skola.
Aktiviteten följer dessutom ofta ett mönster. Den koncentreras till kvällar och helger, ökar under vår och sommar och kan vara som störst sent på kvällen.
- Skadorna upptäcks först när situationen redan är över
- Hänget flyttar mellan olika delar av skolgården och mellan olika skolor
- Fältassistenter och väktare vet inte alltid när de bör vara på plats
- Enstaka observationer ger ingen tillförlitlig bild över tid
- Utan ett utgångsläge är det svårt att visa om en åtgärd fungerade
Varför fler ronder sällan räcker
Problemet är inte alltid brist på resurser. Det är att resurserna saknar träffbild.
De flesta kommuner har redan gjort det som ligger nära till hands. Väktare ronderar enligt schema. Fältassistenter besöker kända platser. Belysning ses över och nattvandrare är ute på kvällarna.
Men ett schema vet inte när ungdomarna faktiskt är där.
En fältenhet beskrev problemet så här:
”Just nu åker vi ofta runt i blindo. Vi kanske träffar fel tidpunkt. De kanske är där tidigare på kvällen eller senare, och så åker vi dit i mitten av vårt arbetspass. Och då träffar vi alltid fel.”
Genomgångar tillsammans med väktare visar samma problem: en rond kan passera rätt plats men vid fel tidpunkt. Resultatet blir många besök på tomma platser och få besök när aktiviteten faktiskt pågår.
Samma problem uppstår vid uppföljningen. Om ni sätter in bättre belysning, ökar vuxennärvaron eller förändrar väktarronderna behöver ni kunna svara på en enkel fråga:
Blev det bättre?
Utan mätdata från tiden före insatsen blir svaret ofta en upplevelse snarare än ett resultat.
Vårt arbetssätt
Från schemalagda ronder till rätt insats vid rätt tid
Mät vad som är normalt på varje plats, upptäck när något avviker och styr resurserna dit de faktiskt behövs.
Trygghetssensorer följer aktiviteten på platsen dygnet runt. Under de första en till två veckorna skapas en bild av hur skolgården normalt används vid olika tider.
På en plats kanske det vanliga är 0–3 personer efter klockan 22. Om aktiviteten en kväll i stället motsvarar 18 personer som stannar under en längre period kan systemet identifiera avvikelsen.
Ni bestämmer själva vad som ska hända därefter.
Lär känna platsens normalläge
Varje skolgård beter sig olika
Sensorerna kalibreras utifrån den aktuella platsen. Det gör att en normal fredag på en centralt belägen skola inte behöver bedömas på samma sätt som på en mindre skola i ett bostadsområde.
Få larm medan situationen pågår
Inte först när personalen hittar spåren
När aktivitet överstiger de nivåer och tider ni har satt skickas ett larm till den funktion ni valt. Det kan vara en fältassistent, väktare, trygghetsvärd eller annan resurs.
Bedöm innan ni åker
Mätvärden följer med i larmet
Mottagaren kan se vad som utlöst avvikelsen och bedöma om ett besök behövs. Det ger färre onödiga utryckningar och bättre förutsättningar att prioritera rätt situationer.
Planera närvaron innan problemen uppstår
Gå från reaktivt till förebyggande arbete
Efter några veckor ser ni vilka veckodagar och tider aktiviteten faktiskt återkommer. Om ett mönster visar att grupper börjar samlas runt 20:30 kan fältassistenter finnas på plats då – i stället för att komma dit efteråt.
Styr fler resurser med samma lägesbild
Även resurser ni inte själva bemannar
Nattvandrare, föreningar och andra lokala aktörer är ofta redan ute. Med en bättre lägesbild kan även deras närvaro riktas mot de platser och tider där den gör störst nytta.
Mät vad som förändras
Före och efter, på samma plats och med samma metod
Följ aktiviteten före en insats och jämför med tiden efter. Ni kan se om hänget minskar, ändrar tid eller flyttar till en annan del av området – och använda resultatet som underlag för nästa beslut.
Mät närvaro utan att identifiera personer
Ni behöver veta hur platsen används – inte vilka ungdomarna är.
Trygghetssensorerna är utformade för att mäta aktivitet utan kameror och utan att identifiera individer.
Beroende på sensortyp kan mätningen exempelvis bestå av antal telefoner på en plats, ljudnivå eller rörelse. Inga bilder tas och inga samtal spelas in. I Mobilradar hanteras enhetsadresser lokalt i sensorn. Adressen krypteras och finns endast kvar medan telefonen befinner sig på platsen. När den lämnar området raderas uppgiften. Det som används vidare är mätvärdet – hur många enheter som befann sig på platsen vid en viss tidpunkt.
Det gör det möjligt att skapa en lägesbild på platser där kamerabevakning varken är önskvärd eller proportionerlig.
Och om en kamera ändå behövs kan sensordatan hjälpa er att avgöra var den behövs och under vilka tider.
Vanliga frågor
Ja. Börja med lägesbilden i stället för larmen.
Mätningen visar när och var problemen uppstår och kan användas för att planera framtida resurser. Många kommuner har dessutom redan nattvandrare, föreningar eller andra aktörer ute på kvällstid som kan få bättre vägledning om var deras närvaro gör mest nytta.
Underlaget kan också användas för att visa varför en ny eller förändrad resurs behövs.
Det kan påverka mätningen. Telefoner som redan är anslutna till ett nätverk söker inte efter nya nätverk på samma sätt, vilket kan göra underlaget mindre komplett.
Det går vi igenom i behovsanalysen. I vissa fall kan exempelvis gästnätverkets tillgänglighet kvällstid behöva tas med i utformningen av lösningen.
Vad våra kunder säger
Kommuner och fastighetsbolag runt om i Sverige använder Collactivate AB för att omvandla vaga observationer till konkret underlag som går att agera på.
Det här gör att vi kan använda våra resurser mycket mer kostnadseffektivt.
Rikard Fogelström
Trygghetssamordnare på Eslövs kommun
Resultatet har gett minskad häng, nedskräpning, skadegörelse och störning av ordning,
Johan Kronbäck
Teknisk förvaltare på Kristianstad kommun
För oss handlar trygghetsarbetet om att använda resurserna på rätt sätt. Med Collactivate får vi en plattform som gör det lättare att se var behoven finns och följa upp våra insatser
Filip Högfeldt
Säkerhetssamordnare på Falkenbergs kommun
Redo att veta exakt när och var det händer?
Boka ett kort möte med oss – vi återkommer inom en arbetsdag, era uppgifter hanteras tryggt och mötet är helt förutsättningslöst.