Någon sover i entrén. Frågan är hur ofta – och varför just där.
Förstå när en plats börjar användas för övernattning
Entréer, nedgångar och passager i city används ibland som sovplatser. Genom att mäta återkommande aktivitet kan ni se vilka platser och nätter som faktiskt sticker ut – och använda underlaget för rätt åtgärd.
Otillåten övernattning är sällan i första hand en ordningsfråga. Ofta handlar det om människor som söker skydd mot väder och kyla.
För fastighetsägaren uppstår ändå ett konkret ansvar för platsen: entréer blockeras, städning behöver göras, hyresgäster påverkas och vissa fynd kan behöva hanteras varsamt.
Utmaningen är att veta om det handlar om en enstaka natt – eller om samma plats återkommer om och om igen.
Förstå utmaningen med otillåten övernattning
Det handlar oftast om skydd mot väder – men konsekvenserna hamnar hos fastighetsägaren.
De platser som används är sällan slumpmässiga. Det är entréer under tak, nedgångar, rulltrappor, passager, hissmaskinrum eller andra utrymmen som erbjuder värme, tak och avskildhet.
En förvaltare läste upp en väktarrapport från klockan 02:56 där en person låg och sov utanför en entré och väktaren hade aktiverat en ljudenhet på låg nivå. I många bostadsfastigheter upptäcks situationen först efteråt. Morgonronden ser spår efter natten snarare än själva händelsen.
Konsekvenserna är ofta praktiska snarare än dramatiska: städning, nedskräpning och ibland fynd som kräver särskild hantering, exempelvis sprutor eller kanyler.
En förvaltare beskrev samtidigt hur den typen av fynd lätt försvinner ur statistiken:
”Det är ju direkta trasiga saker som rapporteras, inte sånt.”
Det innebär att den interna lägesbilden riskerar att underskatta problemet. Samtidigt finns en annan effekt som är svårare att mäta.
Hyresgäster, besökare eller kunder kan börja undvika vissa entréer eller välja en annan väg in.
En butik kan öppna på morgonen med någon liggande utanför.
- Händelser upptäcks ofta först vid morgonronden
- Alla fynd och störningar rapporteras inte
- Samma skyddade platser kan återkomma natt efter natt
- Hyresgästers och besökares beteende kan förändras utan att det syns i statistiken
- Problemet ligger ofta i gränslandet mellan fastighetsförvaltning, kommun och sociala insatser
Varför fler utryckningar sällan löser problemet
Väktaren kan hantera situationen för stunden – men sällan orsaken.
När en väktare kommer till platsen kan personen ofta uppmanas att lämna. Sedan tar mandatet vanligtvis slut.
En förvaltare beskrev det så här:
”De får inte göra så mycket. De får be dem gå därifrån. Om de inte gör det kan de inte göra så mycket mer.”
Polisen är sällan rätt långsiktig resurs för den här typen av situation. Och även om personen lämnar platsen finns inget som hindrar att samma situation uppstår nästa natt – eller några meter bort.
Till det kommer frågan om rådigheten.
Ytan utanför en entré tillhör inte alltid fastighetsägaren. Den kan vara kommunal mark eller ligga på annan parts ansvar. En förvaltare som ville förändra en passage genom att flytta blomsterlådor upptäckte exempelvis att åtgärden krävde stadens godkännande.
Det gör att problemet sällan löses med mer bevakning.
Ofta krävs i stället små förändringar i platsen, samverkan med andra aktörer och bättre kunskap om när situationen faktiskt uppstår.
Vårt arbetssätt
Mät mönstret innan ni väljer åtgärd
Börja med de platser som återkommer och ta reda på hur ofta de faktiskt används.
Sensorer kan placeras i de utrymmen där problemet brukar uppstå. En rörelsesensor kan registrera aktivitet i en nedgång eller passage under de tider då platsen normalt är tom. En magnetkontakt kan visa om en dörr öppnas under natten. I ett låst eller normalt mörkt utrymme kan ljus vara en indikator på att någon befinner sig där.
Poängen är inte att identifiera personen.
Poängen är att förstå om platsen används återkommande, när det sker och om mönstret förändras över tid.
Lär känna platsens normalbild
En passage klockan 15 är något annat än samma passage klockan 03
Under en inledande kalibreringsperiod skapas en bild av vad som är normalt på varje plats.
Därefter kan ni se när aktiviteten återkommer under tider då platsen normalt är tom eller nästan tom.
Skilj enstaka händelser från ett mönster
Ta reda på om problemet verkligen återkommer
En natt säger väldigt lite.
Flera veckors mätning kan däremot visa om samma nedgång används varje helg, om situationen främst uppstår vid kyla eller om det rör sig om enstaka händelser.
Det är den skillnaden som avgör vilken åtgärd som är rimlig.
Använd data för fysiska åtgärder
Förändra platsen där behovet faktiskt finns
När ett återkommande mönster är tydligt kan ni bedöma om en fysisk förändring är motiverad.
Det kan exempelvis handla om förändrad belysning, möblering, avsmalning av en passage eller annan utformning av ytan.
Mätningen ger ett underlag för varför förändringen behövs.
Ta med ett konkret underlag till staden
Samverka när åtgärden ligger utanför er egen rådighet
När marken eller platsen inte är er behöver lösningen ofta tas fram tillsammans med kommunen eller annan markägare.
Att kunna visa vilka nätter, tider och hur ofta problemet återkommer ger ett tydligare underlag än en allmän beskrivning av att ”det brukar ligga någon där”.
Ge sociala verksamheter bättre lägesbild
Använd informationen för mer än avvisning
Om samma platser används återkommande kan underlaget även vara relevant i dialog med socialförvaltning eller andra sociala aktörer.
Sensorerna identifierar inte individer, men de kan hjälpa till att visa var och när behovet verkar återkomma.
Följ om åtgärden hjälpte
Se om situationen löstes eller flyttade
Efter en fysisk förändring eller annan insats kan samma mätning fortsätta.
Då ser ni om aktiviteten minskade på platsen – och med flera mätpunkter även om den började återkomma någon annanstans.
Mät platsen – inte människan
Människor i utsatthet ska inte behöva identifieras för att ni ska förstå hur platsen används.
Sensorerna registrerar aktivitet i ett utrymme.
En rörelsesensor visar att någon rör sig där. En kontaktsensor visar att en dörr öppnas. Ingen kamera behöver användas och inget samtal behöver spelas in. Syftet är inte att följa individer eller bygga en bild av vem som vistas på platsen.
Det ni behöver veta är betydligt enklare:
Används den här platsen återkommande på ett sätt som kräver en åtgärd?
Vanliga frågor
Nej.
Mätningen säger inget om vem personen är och ska inte användas för att kartlägga individer.
Syftet är att förstå var och när en situation återkommer så att fastighetsägaren kan välja en mer genomtänkt åtgärd.
I vissa fall kan rätt nästa steg vara en fysisk förändring. I andra kan det vara dialog med staden, socialförvaltningen eller annan aktör.
Inte specifikt.
Sensorn kan registrera aktivitet eller närvaro i ett utrymme under en viss tidsperiod.
Den vet inte om personen sover, väntar, sitter eller gör något annat.
Bedömningen görs utifrån platsen, tiden och mönstret över tid.
Då blir mätunderlaget särskilt värdefullt.
Ni kan mäta aktivitet från eller på den del ni själva råder över och använda resultatet i dialog med kommunen eller annan markägare.
Konkreta tider och återkommande mönster gör det lättare att diskutera en fysisk förändring än enbart muntliga upplevelser.
De kan påverka hur platsen används, men de påverkar också andra människor som passerar.
En förvaltare som använde en sådan lösning konstaterade själv:
”Man behöver ta hänsyn till det också.”
Därför bör den typen av åtgärd både motiveras och följas upp.
Med mätning före och efter kan ni se om effekten faktiskt motsvarade nackdelarna.
Ja.
Batteridrivna sensorer kan monteras på många platser utan behov av fast el eller nätverksuttag.
Vilken sensortyp som passar beror på vilken aktivitet ni vill kunna följa.
Nej.
Det är inte syftet med lösningen.
Sensorerna används för att förstå platsens användningsmönster, inte för att följa individer.
En första kalibrering tar normalt en till två veckor.
Därefter börjar mönster mellan olika nätter och tider bli synliga. Med ytterligare data blir det lättare att avgöra om situationen är säsongsbunden, återkommande eller tillfällig.
Vid obehörigt tillträde är kärnfrågan ofta om någon har tagit sig in i ett utrymme som ska vara låst eller tomt.
Vid otillåten övernattning är platsen ofta öppen eller tillgänglig.
Frågan är därför inte främst hur personen tog sig in, utan hur platsen används och vilken åtgärd som är rimlig.
Nej.
Sensorn upptäcker mönstret.
Det som förändrar situationen är den faktiska åtgärden – exempelvis förändrad utformning, belysning, samverkan med staden eller en social insats.
Mätningens roll är att visa om problemet finns, när det sker och om åtgärden fungerade.
Vad våra kunder säger
Kommuner och fastighetsbolag runt om i Sverige använder Collactivate AB för att omvandla vaga observationer till konkret underlag som går att agera på.
Det här gör att vi kan använda våra resurser mycket mer kostnadseffektivt.
Rikard Fogelström
Trygghetssamordnare på Eslövs kommun
Resultatet har gett minskad häng, nedskräpning, skadegörelse och störning av ordning,
Johan Kronbäck
Teknisk förvaltare på Kristianstad kommun
För oss handlar trygghetsarbetet om att använda resurserna på rätt sätt. Med Collactivate får vi en plattform som gör det lättare att se var behoven finns och följa upp våra insatser
Filip Högfeldt
Säkerhetssamordnare på Falkenbergs kommun
Vet ni vilka delar av era garage som blir problematiska när kylan kommer?
Boka en genomgång med oss. Tillsammans går vi igenom era parkerings- och cykelgarage, var problemen brukar återkomma och vilka mätpunkter som kan ge en tydligare lägesbild innan nästa säsong är i full gång.